Sofia Vuorenmaa (f. 2001) är bosatt i Helsingfors och arbetar med grafik, teckning, analog fotografi och textbaserad konst. I en intervju i Taide-lehti berättar hon hur hon utgår från förhållandet mellan språk och bild, och från havet. Intressant läsning för den som vill veta hur materialval och observation hänger ihop i ett konstnärskap.
Bild: taidelehti.fi
Vuorenmaa vill i bildkonsten behandla sådant som inte går att avbilda direkt. På senare år har hon fascinerats av bland annat kartor, havsmätning, att dokumentera himlens nyanser och färgen blått.
Hon tillbringar tid på havet, iakttar och för anteckningar. Ibland bygger verken direkt på anteckningarna, ibland är kopplingen till den ursprungliga observationen svagare. I Aaltogrammeissa har hon dokumenterat vågors storlek och rytmer genom att uppskatta dem med blotta ögat. Hon samlar också arkivmaterial från havsforskning och gör många materialförsök, bland annat med bronsning hos tryckfärger: när färgen torkar rostar den långsamt, och tryckets skiftande färg liknar himlens och havets.
Hon ser tekniker och material som något likt talade språk. De leder till olika tankar, och en ny teknik tillför ett nytt tematiskt spår som är oskiljaktigt från tekniken.
- Konstnär: Sofia Vuorenmaa, född 2001, bor i Helsingfors
- Tekniker: grafik, teckning, analog fotografi, textbaserad konst
- Har deltagit i samlingsutställningar på bland annat Amos Rex, Mäntän kuvataideviikot och Halle und Quergalerie i Berlin
- Verk finns i samlingarna hos Suomen Taideyhdistys, Helsingin Taidemuseo och EMO Säätiö
- Avslutar sina masterstudier vid Konstuniversitetets Bildkonstakademi
- Verk som nämns: Aaltogrammeissa
Källa: taidelehti.fi