Mikael Noguchi har gjort Zeshan Shakars roman Tante Ulrikkes vei till serieroman (Gyldendal). Recensenten på Serienett ser den som en lyckad bearbetning som står på egna ben: en tolkning snarare än en direkt översättning, om två pojkar från Groruddalen som söker sin plats i det norska samhället. Boken har nyligen fått Pondusprisen.
Bild: serienett.no
Romanen är uppbyggd som fiktiva berättelser inom ett forskningsprojekt. I serien har projektet strukturerats bort, och handlingen delas ändå mellan Mo och Jamal, vilket gör berättelsen råare och mer direkt. Mo är den skolduktige strävaren, Jamal står utanför samhället. Deras verkligheter speglar varandra och ställs ofta bredvid varandra i bilderna.
Enligt Pondusprisens pressmeddelande är över 99 procent av dialogen från romanen borttagen, så texten är lika mycket Noguchis som Shakars. Noguchi låter bilderna berätta och tillåter långa, ordlösa partier och helsidor.
Recensenten ser en risk för förenkling och för att motsatserna, särskilt Jamal, blir väl tydliga. Serien fungerar både som inledning till och komplement till romanen.
- Tante Ulrikkes vei av Mikael Noguchi, efter Zeshan Shakars roman
- Förlag: Gyldendal
- 272 sidor, 399 kr
- Romanen är på 430 sidor
- Boken har nyligen tilldelats Pondusprisen
Källa: serienett.no